Löpning fick det bli!

Stod i valet och kvalet igår om jag skulle åka skidor, springa eller skotta snö. Det bliv skotta snö och löpning till slut. Hade lite känningar i ljumsken igår kväll så jag var på vippen att ställa in allting. Men med lite Linnex, en talrik middag, stretching och rehband runt låret så gav jag mig ändå ut. Medan jag väntade på att min cheesecake skulle svalna! 🙂

Provade på en lite längre sträcka den här gången. Också det i mina badtofflor. Det gick förvånasvärt lätt till en början, och det var väl då jag bestämde mig för att låta det bli lite längre. Nu blev det ju inte långt! 2,2 km. Men som sagt, ljumskproblem och testa barfotalöpning, då får det bli korta sträckor i början.

Det gick i alla fall bra, men efter ca 1,5 km började det kännas rätt duktigt i vaderna. Så det lär bli samma runda en eller två gånger till innan jag ökar på sträckan känns det som.

Hur funkar det då med barfota-löpning? Ganska bra hittills.  Men jag känner (än så länge) att ju längre jag springer, desto svårare blir det att springa rätt. Med rätt fotnedsättning. Och igår, efter att det började kännas i vaderna blev det ändå svårare att hålla koncentrationen. Fast jag antar att det

Frasse på isengäller att nöta in en ny löpstil, till slut kommer den sitta där utan att man tänker på vad man gör. Vad tror ni?

Nu blir det vila idag och i morgon. Sedan, om alla pusselbitar faller på plats och vädret håller i sig, tänkte jag köra ett litet träningsläger hemmavid i helgen. Ett löppass på förmiddagen och så skidor på eftermiddagen! Däremellan ska det hinnas med hundpromenad och träning med Frasse-grabben och kanske ett 9-års kalas!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Advertisements

2 comments

  1. Joakim Backman

    Bra att du tar det försiktigt, många som har övertro på sin anpassningsförmåga när det gäller att gå över till att springa barfota. Det är just nötning som du skriver som är viktigt, man faller lätt tillbaka i ”gammal” teknik när man blir trött eller åtminstone börjar man slarva och då kommer också riskerna.
    Det tar ett tag och många mil innan ny löpteknik sitter i ryggraden med det är bra att köra på!

    / Jocke

    • Peter

      Tack! Känns bra att höra! 🙂 Jo jag anstränger mig att för att inte gå ut för hårt, så brukligt typ… Tålamod är nyckelordet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s